Archive
Friendly blogs
Annegatan - Philip Teir
Bzangy Groink - Jyoti Mishra
Ambition Kills - Kenneth
DANGER! DANGER! - Jan Lindholm
Swaying Wires - Tina Kärkinen
Latest comments
My Dear Instruments, pt. 3
Offramo prestito da 1000 € a 8...
  by VICTORIA

My Dear Instruments, pt. 3
Offramo prestito da 1000 € a 8...
  by VICTORIA

My Dear Instruments, pt. 3
Buongiorno Io sono un partico...
  by VICTORIA

My Dear Instruments, pt. 3
Hello, Apply and get qualify f...
  by Mrs.Emilia Fedorcakova

Om att kasta sten
Hallå, Ansök nu för att få ...
  by Kohlberg Kravis Roberts

14 Jun 07
Inte riktigt ännu
Flyttade in i lägenheten i går, men insåg att det kommer att ta ett bra tag innan jag kan känna mig hemmastadd. Först måste jag göra några små reparationer. (Ville: ”You have to get your hands dirty” Mattias: ”But I just want to live!”) Den snygga soffan måste faktiskt spikas. Jag tog i sär den i går för att kunna se var felet låg. Det visade sig vara två fel som måste åtgärdas. Det faktum att sittelementet gled av berodde på att brädan som skulle hålla fast den hade rasat ner. Det var lätt fixat. Men att ryggstödet föll igenom bakåt var ett desto större problem. Jag spände skruvarna, men de spände för lågt för att kompensera för det slitage som antagligen orsakats av att någon tryckt sig mot armstöden för hårt och för länge. Jag är tvungen att skaffa mig ett par rejäla spikar (el. skruvar) och samtidigt försaka möjligheten att använda den som utfällbar säng. Är det klokt?

Jag pratade om sängar med Calle och Kristin i Göteborg. Jag sade att det är övermodigt att skaffa sig en dubbelsäng, att man med all säkerhet kommer att leva sitt liv i ensamhet efter det. För att verkligen hitta en livskamrat borde man skaffa sig en 60 centimeter bred säng, dit ingen annan ryms. Då skulle det lossna.

I natt sov jag på soffans sittdyna, som jag hade placerat på golvet. Gissa hur bred den var?
written by Mattias
Comments:
Name:
Comment:
The sum of 10 and 1
Back