Archive
Friendly blogs
Annegatan - Philip Teir
Bzangy Groink - Jyoti Mishra
Ambition Kills - Kenneth
DANGER! DANGER! - Jan Lindholm
Swaying Wires - Tina Kärkinen
Latest comments
My Dear Instruments, pt. 3
Assistenza finanziaria (assist...
  by vital

My Dear Instruments, pt. 3
Facciamo prestiti che vanno di...
  by vital

Ljusets dag
förändra livet? Vi erbjuder ...
  by luciana

Ljusets dag
förändra livet? Vi erbjuder ...
  by luciana

Ljusets dag
lån erbjuda 48 timmar:jurybo...
  by Jury

21 May 08
Sanningens ögonblick
Jag såg ett märkligt program på TV när jag var i Sverige. ”Sanningens ögonblick” går i princip ut på att erkänna pinsamheter för pengar. Själva tävlingen fungerar så att en person ställs 50 frågor i ett lögndetektortest. Lögndetektorn sägs vara amerikansk och bra – ger rätt med 97 procents sannolikhet. Frågorna, som ställs på förhand, är av typen ”Gillar du Jennas föräldrar?” och ”Har du haft sex med någon annan medan du varit ihop med Jenna?”. Sedan väljs 21 av dessa frågor till själva programmet, där personen återigen tvingas svara på dem, fast nu inför en publik, där relevanta personer ingår. Ju fler man svarar ”sanningsenligt” på, desto närmare har man upp mot den sista frågan som ger 500 000 kr. Man kan välja att stanna på en nivå, och det kanske man vill göra, eftersom en ”lögn” ger 0 kr och avhysning.

I det programmet jag tittade på förekom frågan ”Älskar du N.N.”. En regisserad tystnad rådde, innan svaranden yttrade sitt ”Ja” och grafiken ”SANT!” poppade upp bakom honom. Publiken, och flickvännen, pustade ut och applåderade. Programmet kunde gå vidare till nästa snaskiga fråga.

Konceptet är förstås oerhört cyniskt, men det känns också bakvänt på något sätt. Serien kritiserades av en krönikör i söndagens GP. Han tog fasta på programledaren Gårdingers sadism, men också på lögndetektorns tillförlitlighet. Om man håller på tillräckligt länge så kommer den att ge ett felaktigt utslag. I en räcka på 21 frågor är det bara 53 procents chans att en lögndetektor med 97 procents tillförlitlighet har rätt. Han tog som exempel en kille som tvingats erkänna att han hade haft sex med en prostituerad i Thailand, utan skydd. Den prostituerade hade visat sig vara man, och dessutom hade han knarkat i samma veva, eller hur det nu var. Allt detta var nu offentlig fakta. Men denna skada kunde gottgöras, ty han var på god väg att hämta hem en nätt summa. Då slängde troligen programmakarna in en fråga han hade svarat fel på i testet: ”Tycker du att du har varit till stöd för din bror under er uppväxt?”. ”Ja”, svarade han. ”Falskt”, sade detektorn, och killen åkte hem, utan pengar och med en massa skam som nu var offentlig.

Krönikören menade att killen fallit offer för felprocenten. Han hade antagligen varit helt ärlig när han svarade ja på den frågan. Varför skulle han ljuga om en sådan fråga, när han erkänt allt det andra? Det kan naturligtvis vara så. Men jag tycker det finns ett djupare problem begravt i denna hemska, tidstypiska tv-soppa. För vad är det man menar när man säger att killens påstående är FALSKT? Är det så att han egentligen inte tycker att han varit till stöd för sin bror? Ja, han reagerade tydligen på samma sätt som när han dragit en lögn. Men, han hade inget incentiv att ljuga. Rimligtvis måste han ha försökt rannsaka sig själv och kommit fram till att ”Ja, det tycker jag”. Om han ändå reagerat på ett sådant sätt som förknippas med lögner, betyder det att han ljög? Nej, förstås inte. Huruvida han tycker att han varit till stöd för sin bror är en subjektiv åsikt. Om han rannsakar sig själv och säger vad han tycker, så kan INGEN lögndetektor eller hjärnscanner i världen säga att han LJUGER. På samma sätt känns det som att svaret på frågan ”Älskar du N.N.?” bör kunna avgöras av svaranden själv, snarare än av en maskin. Om någon vill ifrågasätta att personen älskar N.N. kunde den kanske försöka visa på omständigheter som tyder på att personen i fråga inte älskar N.N. på det sätt som han ”borde” göra, eller att personen inte förstår ordet ”älska” såsom andra förstår det. Kan man över huvud taget påstå att någon som har för avsikt att tala sanning ljuger om sina egna känslor? Mitt gissning är att programmakarna slängt i den här typen av ”känslofrågor” för att framkalla tvekan och, med stor sannolikhet, ett ”falskt” svar. På så vis garderar man sig mot sådana som gett sig fan på att erkänna vad som helst.

Men äh, det är naturligtvis det här de vill, att det snackas, bloggas. Fy!
written by Mattias
Comments:
Är det inte lite osannolikt att de hittat en deltagare som legat med en manlig prostituerad i Thailand och dessutom har det dåliga omdömet att delta i en sån här serie? Med helt vanliga människor skulle det här ju bli väldigt tråkigt.
posted by   Philip
Haha, hade faktiskt inte ens tänkt i de banorna. Kanske det var nån med ett sjukligt behov av erkänna sina synder. Å andra sidan verkar nog människor utan spektakulära ultra-synder delta också.
posted by   Mattias
Sådana där program finns det alldeles för många av, men underhållning som, säg, tv-serien Reaper cancelleras...
posted by   Linda
Name:
Comment:
The sum of 1 and 1
Back