Hej dagbok,

Sofia kom med ett försenat tåg på fredag eftermiddag. Väl framkommen blev hon en god vän på besök. Hur vi träffades? I Damaskus. Det säger jag alltid, mest för att det låter så oerhört tufft, men också för att det är fullständigt sant.

Jag visade henne stan så gott jag kunde. Visade många vänner och bekant också. De skötte sig väl, utan undantag.

Hon undervisade lite i konsthistoria, vilket alltid är tacksamt. Jag börjar småningom ha ett hum om ämnet tack vare Sofia.

Men, korta äro lyckor för det mesta, och nu reste hon vidare. Ich bleibe hier. Nåväl.

Tuffare kommer det att låta efter vår Damascus Revisited.

Vi borde faktiskt börja planera.

Hah - Damaskus Revisited. Jag är SÅ med. Hur vågar ni ens planera det här i smyg?!

Börja planera? Planerandet är ju redan i full gång, man kan snart tala om plan A, B och C.