Anteckningar om nostalgi

Karin Johannisson påtalade ungefär detta för Fredrik Lindström på tv: Nostalgi är en sammansättning av de grekiska orden nostos, att återvända hem, och algos, sjuka. Alltså, en sjuklig hemlängtan. Den medicinska diagnosen nostalgi, som hade sin glansperiod från och med slutet av 1600-talet och under 1700-talet, syftade på just detta. Det sågs som en potentiellt dödlig åkomma, som kunde drabba till exempel soldater i fält. Genom obduktioner kunde man påvisa sjukliga förändringar i kroppen som berodde på just hemlängtan.

Hon pratade också om begreppsförskjutningen: i dag är det inte hemmet som plats man längtar efter, utan snarare en svunnen tid. Hon undrade om detta kunde ha att göra med att rumsliga avstånd i dag inte ses som lika besvärliga som  förr – de flesta kan rätt oproblematiskt ta sig till den rent geografiska platsen ’hem’. Tidsresor går dock inte för sig, och det är de svunna, gyllene dagarna som blir själva objektet för den sjukliga längtan.

Man kunde tillägga att nostalgin i vår kultur knappast ses som sjuklig längre, och det är definitivt ingen dödlig åkomma. Det är snarare ett bitterljuvt sinnelag, ett litet rum man kan ha för sig själv när dagarna inte riktigt lever upp till förväntningarna. Nostalgi som politisk ideologi är dock någonting suspekt (vilket också påpekades i programmet). Att måla upp en idealbild av nationen som den var förr är förvriden nostalgi, är den allmänna uppfattningen. Att däremot konsumera nostalgiskt är OK. Håll nostalgin personlig och på en rimlig nivå, och du blir en mer intressant person än den som tvättar bort sina årsringar och bara talar nutid och framtid.

Kina är snart åter den ekonomiska supermakten som Kina nästan alltid har varit. Indien är starkt på gång. Jag ser en ljus framtid för nostalgin i Västerlandet. Nostalgin kommer ej längre att vara en billig, sliskig känsla. Nostalgins status bland känslor kommer att höjas rejält. Oraklet Björkas säger godnatt.

Leave a Reply