Jag har av Jörgen Wickman i Yttermark Närpes fått en hel del material om olika nybyggen i Närpes, Pörtom, Övermark och Korsnäsområdet. För att göra materialet tillgängligt för flera forskare kommer jag att fortsätta vidare med några fler nybyggen.
Här följer material kring Witaniemi nybygge i Överträsk by. Det är ansedlar för nybyggarna och revningsprotokoll för skatteläggning.
Första generationens nybyggare.
Viitaniemi (Nori), Mickel Jakobsson. Född 1724 i Iso-Tuiskula Kurikka. Död 5/4 1802.
Levnadsbeskrivning
Mickel Jacobsson Nori var ju den som först upptog Witaniemi nybygge. Denne man kan möjligen vara en ättling till den omtalade klubbekrigaren Jaakko Ilkka som anförde bondehären från Österbotten år 1602 mot Klaus Flemmings trupper. Ilkkas släktgrenar går ju fram till Ilmola där även Mickel Jacobbson var född. En annan av Ilkkas släktgrenar går till Korsnäs men den grenen är i detta fall icke av särskillt intresse.
Nybyggaren Mickel Jacobson får många namn genom sina flyttningar: Nori / Witaniemi / Kroksmossa. Han var först bondemåg på Nori hemman för att rätt snart flytta som arrendator till Wiita hemman i Jurva. Men så kommer han som första nybyggare och namngivare till Witaniemi. Tydligen bildade han namnet på sitt nybygge efter Wiita gård med tillägget -niemi. Han bosatte ju sig på udden av Frönäshöjderna (backarna med forngravarna) som sträcker sig ned mot Hinijärvi insjö. Han hade vid etableringen utlovats 18 års skattefrihet på nybygget men kom genom övermarks-böndernas avoga inställning att bli vid sitt nybygge i 10 år. Han blev då en i trojkan som bröt ny mark på Kroksmossa nybygge, där han slutligen slutade sina dagar.
Gift 1:o 26/12 1743 i Teuva med
Nori, Margaretha Pehrsdotter. Född 29/4 1722 i
Iso-Kurikka Kurikka. Död 18/8 1767. En norsk soldat Lars Pehrsson, död
13.1.1726 i Nori, innehade det första
hemmanet i Nori åren 1696 - 1708. Hans hustru hette Anna. Förre soldaten Lars Pehrson hade på
slutet av 1600-talet bosatt sig som första inbyggare invid den bäck som rinner upp i Jurva och går därifrån i sydlig riktning
genom Norinkylä. Vid sagda bäck hade soldaten byggt en stuga med endast ett rum
och med en väggfast säng. I väggtimran hade han inhuggit trappsteg till
översängen.
Nån gång i början av 1800-talet hade det byggts en ny stor bondgård (9,5 x 18,5 m:) uppe på den närbelägna backen. Vid dess dörr fanns en stor stenhäll (på minst 2 m diameter). Intill gården blev Lars Pehrsons stuga flyttad och så småningom sågade man ut ena sidan för att kunna använda soldatgan som vedlider. Nu var resterna av soldatstugan borta och ersatt med en modärn stuga.
Släktforskaren / läraren Heikki Pertula i Norinkylä
gav mej välvilligt del av sin forskning
när jag den 19.4.1986 gjorde en
resa till ort och ställe. På hans inrådan besökte jag även
bonden Severin Nori som
berättade om sin hemgård och gamla vedlidret. Han klagade över att
ett fotografi av vedlidret
och hans gamla handlingar var utlånade utan att ha återbördats. Se
Severin var redan då till åren kommen men han tycktes ännu då ha ett gott minne.
Soldatsonen Pehr Larsson Nori, blev följande jordägare 1709 - 1712 i Norinkylä. Under "stora ofreden" vistades han på Iso-Kurikan tila i Kurikka men återvände sedan till Nori som bonde 1724 - 1740. Död efter sistnämda år.
Far: Nori, Per Larsson. Bonde i Norinkylä Teuva 1709-12, 1724-40. Mor: , Lisa Jacobsdotter. Född 1684.
Barn Nori (Viitaniemi), Mathias Mickelsson. Född 8/10 1744 i Norinkylä Teuva.
Nori (Viitaniemi), Elisabeth Mickelsdotter. Född 2/4 1746 i Norinkylä Teuva. Gift med Dunder, Johan Johansson. Bonde på Witaniemi till 1780. Född omkring 1742 i Pörtom. Död 6/7 1809.
Nori (Viitaniemi), Maria Mickelsdotter. Född 13/2 1748 i Norinkylä Teuva.
Nori (Viitaniemi), Anna Mickelsdotter. Född ../9 1750 i Norinkylä Teuva.
Nori (Viitaniemi), Beata Mickelsdotter. Född 30/11 1752 i Norinkylä Teuva.
Nori (Viitaniemi), Jacobus Mickelsson. Född 23/3 1754 i Norinkylä Teuva.
Nori (Viitaniemi), Susanna Mickelsdotter. Född 23/1 1757 i Hinnijärvi Pörtom.
Nori (Viitaniemi), Margareta Mickelsdotter. Född 3/5 1759 i Hinnijärvi Pörtom.
Nori (Viitaniemi), Karl Mickelsson. Bonde och nybyggare på Pörtfors i Övermark. Född 6/1 1761 i Hinnijärvi Pörtom. Död 22/2 1845 i Övermark. Karl bosatte sig bland de första på Pörtfors nybygge omkring år 1780, hans hustru Anna var kusin med Johan Mickelsson som också var nybyggare på Pörtfors. Gift med Brommels, Anna Jakobsdotter. Född 16/10 1759. Död 26/11 1842.
Viitaniemi, Henric Mickelsson. Född 6/1 1763 i Witaniemi Korsnäs.
Viitaniemi, Brita Mickelsdotter. Född 14/12 1764 i Witaniemi Korsnäs.
Gift 2:o 13/12 1767 med
Kråka, Valborg Jöransdotter. Född 6/1 1729 i
Perälä Teuva. Död 9/3 1808 i Kroksmossa Närpes.
Barn Kroksmossa (Viitaniemi), Helena Mickelsdotter. Född 11/12 1768 i Witaniemi Korsnäs. Död 14/1 1791 i Kroksmossa Närpes. Gift 1:o med , Henrik Johansson. Född 6/8 1758 i Kauhajoki. Död 24/5 1788 i Kroksmossa Närpes. Gift 2:o med , Isak Mattsson. Bonde på 1/8mtl på Kroksmossa 1791-94. Född 1756.
Kroksmossa (Viitaniemi), Johannes "Johan" Mickelsson. Bonde på 1/8mtl på Kroksmossa 1791-1806. Född 5/4 1771 i Witaniemi Korsnäs. Gift med , Kajsa Mickelsdotter. Född 7/10 1765.
Andra generationens nybyggare.
Dunder, Johan Johansson. Bonde på Witaniemi till 1780. Född omkring 1742 i Pörtom. Död 6/7 1809.
Levnadsbeskrivning
Nybyggardottern Elisabeth Mickelsdtr. var född i Nori 1746, gift med Johan Johansson Dunder i dennes första äktenskap. De blev andra generationens nybyggare efter Mickel på Wita-niemi. Tydligen fanns det inga arvingar som ville fortsätta arbetet på nybygget, för omkring 1780 blir det sålt till Jonas Andersson Berg o.h.h. Maria Johansdtr. f. Jönn, bägge från Malax.
Gift 1:o med
Nori (Viitaniemi),
Elisabeth
Mickelsdotter. Född 2/4 1746 i Norinkylä Teuva. Far: Viitaniemi (Nori), Mickel Jakobsson. Född 1724 i Iso-Tuiskula
Ilmajoki. Död 5/4 1802. Mor: Nori, Margaretha Pehrsdotter. Född 29/4 1722 i
Iso-Kurikka Ilmajoki. Död 18/8 1767.
Barn Viitaniemi (Dunder), Johan David Johansson.
Viitaniemi (Dunder), Jacob Johansson.
Viitaniemi (Dunder), Jonas Johansson. Född 2/12 1767 i Witaniemi Korsnäs. Gift med Frönäs, Lisda Axelsdotter.
Gift 2:o med
, Maria Markusdotter. Född 7/10 1750.
Barn Viitaniemi (Dunder), Anna Johansdotter. Född 8/11 1784 i Witaniemi Korsnäs. Gift med , Matts Carlsson. Måg och bond på 3/8mtl Witaniemi hemman från 1814.
Tredje generationens nybyggare.
Viitaniemi (Berg), Jonas Andersson. Född 22/5 1734. Död 14/9 1815 i Korsnäs, Överträsk.
Levnadsbeskrivning.
Med tredje generationens nybyggare på 1/8 mantal Witaniemi etablerar sig Jörgen Wickmans anfader och anmoder som bönder på Witaniemi. De hade tydligen köpt stället som Mickel Jacobbson och Johan Johansson innehaft. Troligen fick nu Jonas och hustrun Maria uppföra åt sig nytt hem på Witaniemi. Avträdaren blev kvar i flere år på Witaniemi.
Dessa Jörgens förfäder var komna från bondehemman i Malax. Utan att närmare känna till deras bakgrund, kan man anta att den tidens bondebefolkning i självhushållningens tidevarv, långt kunde klara sig med den lärdom som de fått i arv från gångna släktled. Eventuellt kunde de erhålla några materiella ting från Malax vid flyttningen till Witaniemi. Deras anor ser vi endast från respektive antavlor som upptar Malax-ätterna: Knös-Berg, Dala och Knus på manslinjen, samt Stolpe och Smed på kvinnolinjen.
Far Berg (Knös), Anders Mårtensson. Född 24/8 1699 i Malax.
Mor Stolpe, Elisabeth Hindersdotter. Född 15/4 1692 i Malax. Död ../9 1769 i Malax.
Gift 14/6 1752 i Malax med
Jönn, Maria Johansdotter. Född 11/3 1725. Död
15/2 1815 i Korsnäs, Överträsk. Far: Jönn, Johan Jakobsson. Född 3/6 1691 i Malax.
Död 1726 i Malax. Mor: Wias, (Brij)ta Jacobsdotter. Född 27/9 1690 i
Malax. Död 28/2 1748 i Malax.
Barn Viitaniemi, Jonas Jonasson. Bonde på Frönäs. Född 8/12 1764 i Witaniemi Korsnäs. Död 4/2 1845. Först bonde på Frönäs hemmansnummer med 3/4 mantal sedan på Viitaniemi hemmansnummer med 3/8 mantal. Bägge hemmanen Korsnäs, Överträsk. Gift med Schülen, Lisa Axelsdotter. Född 17/11 1775 i Gottböle. Död 9/8 1858.
Viitaniemi, Matts Jonasson. Född 5/3 1765. Död 18/6 1795 i Korsnäs, Överträsk. Gift med Fogde, Elisabet Simonsdotter. Född 25/8 1761. Död 1845.
Fjärde generationens nybyggare.
Viitaniemi, Matts Jonasson. Född 5/3 1765. Död 18/6 1795 i Korsnäs, Överträsk.
Levnadsbeskrivning
Bonden Matts Jonasson Witaniemi blev fjärde generation på nybyggarhemmanet. Hans hustru Elisabet Simonsdtr f . Fogde i Malax hade även sina anor från namngivna Malax-ätter, som framgår av hennes antavla. Matts tid blev mycket kort, död redan på sitt 30:de år, varför den vid faderns död, då tvååriga sonen Matts ärvde hemmanet. Modern Elisabet gifte om sej 1881.
Far Viitaniemi (Berg), Jonas Andersson. Född 22/5 1734. Död 14/9 1815 i Korsnäs, Överträsk. Nybyggare på Viitaniemi hemmansnummer i Korsnäs, Överträsk från 1782.
Mor Jönn, Maria Johansdotter. Född 11/3 1725. Död 15/2 1815 i Korsnäs, Överträsk.
Gift med
Fogde, Elisabet Simonsdotter. Född 25/8 1761.
Död 1845. Far: Fogde, Simon Simonsson. Torpare. Född 17/9 1730
i Malax. Död 8/3 1778 i Malax. Mor: Bonn, Beata Jacobsdotter. Född 25/9 1728 i
Malax. Döpt 29/9 1728 i Öfverby,Malax,Vasa,Finland.
Barn Viitaniemi, Beata Mattsdotter. Född 17/9 1788 i Överträsk Korsnäs. Icke upptagen i doplängden. Gift med Westermark (Träskvik Kronholm), Abraham Mattsson. Född 13/12 1781 i Korsnäs, Taklax. Se vidare Wästermark, Wiitaniemi
Viitaniemi, Matts Mattsson. Född 12/2 1793 i Överträsk Korsnäs. Gift med Träskvik, Margareta "Greta" Mattsdotter. Född 3/11 1788 i Taklax Korsnäs.
Här följer avskrift, av revningsprotokollet, som Jörgen Wickman utfört.
CHARTAE BESKRIVNING öfver Nybygget WITANIEMI uti Öfvermark by, Närpäs Sochn, Korsholms södra Fögderi o.ÖSTERBOTTENS Hövdingedöme, till skattläggning upprättas, enligt Directurens Högädle Herr Ephraim Otto Runebergs förordnade af den 28 junii 1754, vid Refningen våren 1769 och 1770 af undertecknad Commisions Landtmätare ( Israel H. Wänman)
§ 1.
W i t a n i e m i Nybygge, innehafves nu för tiden af tvenne åboer, nemligen Jacob Olofson och Johan Johanson, af hvilka den förre å sin andel erhållit Herr LandsCamereren och Kronobefallningsmans in-syningsbref af den 24 Oct.1769, samt Konungens höga Befallningshafvandes stadfästelse therå den 11Martii innevarande år, men den sednare sade sig icke vid detta tillfälle nu häromhafva sina skrifter till handa, är först upptaget af Bonden Michel Jakobsson, som therpå haft syn igenom vice Landsfiscalen Jacob Holmius och behörig Nämd hvars riktighet eij allenast then lovl.Häradsrätten bestyrkt, utan ock till nyjordens fullkomliga i stånd sättande föreslagit aderton års skattefrihet, hvaraf till en början 6 års frihet av Kungliga Maj:ts Befallningshafvande under den 8 januari 1756 beviljade blivit, och som samma, åboe Mickel Jacobsson Noris, uppå skedd ansökning, genom Högvälborne Herr Landshöfdingens utslag av den 16 Dec.1763, förmedelst syn uppå gjorda uppodlingar och förbättringar hvilken af vederbörande blifvit värkstäld af den 13 Juliu 1765 bevist sig, uti förrättad byggnad och upp-
odlingar sin skyldighet fullgjort till en summa af 349 Daler 4 3/1 skilling men bristande förbättringar äro anslagna till 883 Daler 26 ½ act i Silfver Skilling, i anseende hvartill Konungens Befallningshafvande under den 30 Sept.therpå följande, ytterligare.beviljat Michel Jacobsson 8 frihetsår med försäkran, om then övriga friheten, då han thertill gjort sig förtjämt. (Nybygget) ligger beläget vid starnden uti östernorr ändan af Hinjärvi Träsk, på det så kallade Skaget, ungefär ½ fjärdingsväg söder ifrån Råskillnaden emellan Harrström i Korsnäs Capell och Öfvermark uti Nerpäs Sochn, samt 5 fjärdings väg i västern från sistnämda by, 3 mil ifrån Närpäs Moderkyrka, 1 ½ mil från Korsnäs Capell, och 1 mil väster söder från Pörtom CapellKyrka till hvilken åboerne hänföres med sin Gudstjäns sig hålla, samt 5 mil ifrån närmaste afsättningsplats Christina stadt.
§ 2.
Åkern är upp odlad dels på höga steniga Backar och dels i Lägden, och består af Klipperblandad svagare lerjord samt sand och lermylla, tillika med svag sand, Moo, Björkjord, Kiärr och äfjejord, upp-förde efter noga anstäld åkergradering enligt Kungl: Majst: för dettaq Hövdingedöme i nåder faststälde
skatteläggningsmetode av den 25 Juli 1749, till tredje, fjärde och femte graderna, som kasta av sig uti äring, den först fjärde, den sednare tredje och den sista andra kornet, utsedet inberäknat, hvilket med skatt komma att beläggas, sedan bemälte utsedde, Crono- och Prästestånden samt tre tiondelar till åboens uppehälle, äro de carterade till 2 Silfverdaler per tunna, emedan af ofvannämda äring för frostskador, neppeligen, meras med 1/8 dels afdrag lärer afgöras nödigt, alldenstund jordarternas natur som ock träskets nära belägenhet, synes sådant förekomma.
Och som flere frihetsår ännu återstår, men det icke är nödigt, för storskiftets skull i skog och mark, att nybygget är ägare af ett visst mantal, till föres all ägodelning, så har underteckm'nad på marken utstakadt så stor vidd af nytt åkerland, der det uppskiftat bleve och bekvämligt skickat, och det sqamma på Chaqrta affattat, att det medelmåttigt kan svar emot dess öfvriga utsynta ägor och lägenheter, hvarvid även i akt tages, det utrymme som Solvärmen och syntes fordra.
§ 3.
Ängarna äro stycketals anlagda, såväl vid sjöstrqanden som uppe uti skogen och på stora Mosar och Kjärr, bestående största delen af tredje Classens häfd, och någon ringa del af andra Classen, utom den del som stundom kan bärgas utav åkergärdorna, af hvilka, till skattläggning beräknas hvarje palm á 27
Cubikalnar, af den senare till 10 och den föörnämda till 8 SilverDaler i skatt, af hvad, som öfverblifver, sedan så många palmar efter första Classens värde, 16 palmer, efter hela åkerns innehåll för hvarje tunneland, till Dragare föda är undantagen, bestigande palmtalet, efter anstäld hömätning lempad till medelväxt, till det belopp, som för hemmanen särskilldt (längre) fram bättre finnes antecknade.
§ 4.
Beteshagar hafva hemmanen hvarderaq under sin Tomt, närmelsevis vid Träskstranden, förutom den mitt emot Nybygget belägna iso Luoto kallad, varav de kunna vara sig betjänta. och kringflutna Råholmen, till dess the få tillfälle qatt them båda förbättra och utvidga, eller ånyo anlägga, af then bredvid varande, till utrymme, nog tillräckliga marken.
§ 5.
Skogen brukar Nybygges innehafvarna den sig närmast belägna, dock ännu samfällt med Öfvermark Byamän, hvilken består af något Furu men ymnigt med Tall, Gran och hvarjehanda Lövskog, tillräckligt
till husbehovs Timmer, Takved, Näfverfläkt, Gärdsell, Stör, Wedebrand och andra Tarfver, för hvilka förmåner Nybygget tyckes tåla 8 ./. i skatt för hvarje tunnelands årliga utsäde, som åkern består af, menannan avsalu såsom af Timmer, Bielkar, Plankor, Bräden, Kolning eller Ved kan härifrån inte gjöras i anseende till dess aflägsenhet ifrån lastageplatser, eller emedan härstädes kan med bestånd idkas Tjärubränneri till 12 tunnor på Mantalet, och innehafvarena härav, äro belägna innom 4 och 7 mil,
så kommer 1/10 del deraf till skatt á 1 ½ Daler silfver tunnan, och proportinaliter på större och smärre
kvan tae. Kyttland är ingen synnerlig lägenhet till, och Svedjeland brukes icke, i anseende till den fara som den häromkring tätt vävande skogen, skulle vara underskattadt.
§ 6.
Mulbete är vid träsket5 tillräckligt och gådt, ej allenast uti the nära belägna Kiärrlidar och Myror, utan på de längre bort befintliga ganska stora Mosar, Wihlkonmosan, Långmosan, Wälikmosan, Risnäsmosan med flera, så att hemmanen för fångskog och Mulbete, lär kunna tåla äfven 8 ./. i skatt efter tunnelandet af åkern som årligen sås. I öfvrigt utvisar skogs Chartan markens videre beskaffenhet i anseende till dess mer eller mindre växtlighet, eller bestående af bärgig ländig mark, men om malmer therpå beträffar äger kunna finnas, är ännu oveterligt.
§ 7.
Fiskerier idka nybyggarna med Not, nät, Rusjor; Mjärdar, Ståndkrokar och med metande uti det nedanföre belägna Hinjärfvi, hvarföre Nybyggarna tyckes kunna med skatt beläggas såsom för gådt Husbehovsfiske till 16 ./. silfver på ett helt mantal, och i proportion deraf på större och smärre hemman. § 8.
Humlegård är väl ännu icke anlagd, men som thertill gifves lägenhet att med bestånd underhålla, så kommer åboerne på detta Nybygge att skattläggas till 2 ./. silfver i skatt för hvarje hundrade stänger á
200 på Mantalet och så i anseende dertill, på större och smärre hemman.
§ 9.
Miölquarn finns ingen lägenhet till på egna ägor, i brist af vattenfall att kunna uppbygga, således börta dessa Nybyggare förse sig med väderquarn till nödtorftigt huwesbehovd bruki hvartill nog lägenhet finnes, om the theraf sig betjena vilja.
§ 10.
Tillvärkningar och andra inrättningar, hvarigenom Landtmännen kunna till utlagor och andra behov förtjena pengar, finnes inga andra än förmält är, dock kunna stundom hemmansåboerne föryttra något smör och Boskap, alt efter hvars och ens mer och mindre framgång och lycka,
§ 11.
Urfiällar bestående af ängstegar och slåttermåssar eller rödjeland torde väl efter skedd skogsdelning om eij sådant förmedelst Storskiftet kan förekommas, escaltera, aldenstund slåttlanden nu för tiden som sedan här framföre blivit berättat, ligger mycket kringspriddaoch blandade om hvarandra med the andra
här omkring Träsket boende Nybyggare Bodbacka och Träskvik.
§ 12.
Sålunda som förmält är och på föregående grunder, är refningen för sig gången, så väl i anledning af utsynings instrumentet som åboernes anvisning, och ansedd som någon skillnad finnes emellan bemälte syningsintrument och refningen, i avseende till namnen och Slåtterställena, så skall sådant härröra deraf, att en del eij varit värda att inhägnas, eller för dett under Öfvermark skattlagde, som åboerne föregifvit, och en del med måsqa öfverlupne. Följer för den skull nu hemmansägornas fördelning: "
(Uppställningen här nedanför är avvikande från originalskriften emedan angivna arealer på Åker, Äng
och Hö-Classer är specifiserade med olika Grader.I stället konsentreras förteckningen på namnskicket:)
Nr 1 Witaniemi Nybygge, Kronohemman, innehaves af Bonden Jacob Olofson,
Nr 2 Witaniemi Nybygge, Kronohemman, innehaves af Bonden Johan Johanson,
Utsynt i juni månad 1755, och af Konungens befallningshavare stadfäst den 8 januari 1756 .
A. Pohja Vainio bolagstomt för Gård och Hus.
B. Wähä Vainio allt är uppbrukad och ouppbrukad åker, delat lika mellan nr 1 - 2.
C. Mähki Kälo ; D. Rämäkä Vainio ; E. Vähä Rämäkä ;
F.
Tre små gälor; G. Randa
Luhta; H. Vähea
Luhta; I. Iso
Luhta ;
K.
Vähä Luhta; L.
Svart –bäcken; M. Joen perä
Luhta; N. Iso
Luoto ;
O.
Kiti Wiki ; P. Mos
Kiärr Måsan ; Q. Långviks Måsan; R.
Långviksmås bäcken ;
S.
Wälikmåsan & bäcken ; T. Risnäs Måsan .
Närpes den 23
December 1769
Israel H. Wänman
Vasa i September 2002
Henrik Mangs