Ting i Närpes 25-26 jan 1712
Här återger Henrik Mangs, och belyser vad en dåtida äventyrare kunde åstadkomma i samhället.
Den äventyrliga manspersonen var Simon Falur från Malax. Född omkring 1650.
Här följer utdrag ur protokoll från ovannämnda ting:
"Simon Falur från Malax förestältes och bekänner han sig 1710 jultid hava stulit ifrån Hindrik Krook i Calax en svart häst, som nu värderades till 40 d, varmed han red 8 ½ mil hem och släppte hästen i en haga. Vadan den strax römde och kom in i Närpis socken, där den upptagen och sin ägare tillställd blev.
Hos Anders Klåvus i Nääsby haver han samma tid uppbrutit 2:nne st bodtak och därut stulit 4 st siälskinn värda 4 d tillhopa, 1 cap mjöl 16 sk, ett par strumpor 24 sk, en huvudduk 1 sk, 2 st bröd 8 sk, en mark smör 6 sk. Så haver han ock samma gång utkastat ur boden någon annan små sak som föga äro av värde. Varken Simon eller Klåvus nu specificera kunna, vilka persedlar han intet fått bort med sig emedan Erik Jacobson i Nääsby honom överkom och skrämde honom dädan.
Från denna Erik haver han stulit ett kruthorn med litet krut uti värt 8 sk och 2 st järn 8 sk.
Från Hans Eliason i Kalax ett kruthorn och krut 8 sk.
Ur capellanens hr Johan Godtlebens sjöbod 1 st kopparkittel 7 mk 7sk.
Uti denna kittelen begynte han i skogen koka något siälkött, då något folk hördes komma och han förorsakades gömma kittelen under en gran, och tror han intet att någon sedan funnit honom.
Rätten skidade nu med Simon dit och fann kittelen igen där Simon honom satt hade.
Sist bekänner Falur sig 1710 om sommaren hava stulit ur enkan Margareta Mårtensdotters bod i Övermarken 7 lisp smör av 1 d 10 sk allt k:mt värde.
Och sedan nu ingen mera hade något på Simon att klaga, han ej heller uppå Rättens åtskilliga till honom gjorda trogna förmaningar kom till någon näärmare bekännelse, förklarade han sig fuller för sin del vara nögd vad Gud och överheten med honom, som är emot sina 60 år gammal, görandes varder, dock önskar han sig hälst få leva på det hans fattiga anhöriga över hans nesliga död icke nu någon särdeles sorg hava, påståendes enständigt att hans hustru och barn uti hans missgärningar ingen del hava.
Överallt detta resolverades som följer:
Alldenstund det av föregående ransakningar befinnes att Simon Falur ifrån Malax socken haver tvenne särskilta gånger efter varandra 1697 och 1698 för åtskilliga begångna tjufräder lagförd och avstraffad blivit, och icke dess mindre sedan på åtskilliga ställen både i Malax och Närpes en summa tillsammans av 59 d 11 sk k:mt, varav allenast 47 d nämbligen en häst och en kittel här i Närpis socken, egendom igen tillgodo kommit.
Ty dömdes han Simon Falur likmätigt kongl straffordningen av år 1653 att restituera den övriga tjuvnaden och livsstraffet att undergå, vilket dock den höglovliga kongl hovrättens högrättvisa censur och nådiga omdöme underdånödmjukel. Underställes."
Till startsidan.