Österbottens vyer skiljer sig ännu från andra finländska vyer på grund av sina stora bondgårdar. Det är intressant att samma typs urskillt rika bondebyggnadskultur hittas speciellt i Hälsingland på svenska sidan. Även i Västerbotten kan man finna en liknande bondebyggnadskultur.

I Österbotten representerar halvannanvånings bostadshusen en aning äldre byggnadstyp. Utifrån känner man igen dessa hus på andra våningens låga fönster. De första tvåvåningsbostadshusen byggdes i Österbotten troligen på 1750-talet. I mitten av 1800-talet kunde man redan se dem överallt i Österbotten. Ännu idag är de en väsentlig del av det österbottniska landskapet. Deras storlek och imponerande utseende för tankarna till
adelsherrgårdarna - hur var detta möjligt?

Nejden var tack vare båtbyggandet, tjärbränningen och myrodlingen speciellt
rik. Då tjärexporten minskade på 1800-talet kom kyttlandsbränningen istället. Svedjebruket kunde i bästa fall ge upp till 30-40 gånger utsäden då normal grobarhet var 5-7 gånger. En bonde i en österbottnisk sädssocken hade samma förmögenhet som ett ståndsgods i de inre delarna av Finland. Inte ens torpen i Österbotten var anspråkslösa, för torpen i södra Österbotten var inte alls samma sak som torpen i södra Finland. Här grundades torpen inte framför allt för godsens arbetskraft utan det var frågan om s.k. släkttorp som gavs åt gårdarnas yngre söner. Via nyröjning blev torpen snart
självständiga vanliga gårdar.

Länkar: Hälsingegardar www.halsingegardar.com/
Elämää Kyrönjoella www.kyronjoki.com