Utfärder-Studiebesök
UTFÄRDEN TILL NYKARLEBY
Onsdagen den 30 maj bänkade sej ett stort antal medlemmar i Oravais Trafik´s buss med destination Nykarleby. Kontakt hade tagits med släktforskarna där och nu var vi på väg att först besöka Nykarleby museum och sedan Rådhuset där Nykarleby släkt- och bygdeforskare håller till.
I grinden till museet stod Bo Kronqvist ock tog emot oss. Han har ju den där förmågan att fängsla sina åhörare med levande historier och han bjöd oss in på gårdstunet. På gårdstunet finns några vackra gatlyktor som funnits i staden och Föreningsbankens gamla trappräcken.
På den tiden torget i staden även fick tjäna som fotbollsplan satt eller stod publiken runt torget, men de som satt på Föreningsbankes trappräcken sa man satt på läktarna.
Vi steg in i huset och Bosse bad oss sitta ned i sofforna och i alla stolar och fåtöljer som fanns i rummet. Redan i början av 1900-talet började eldsjälen Josef Herler tillsammans med några andra stadsbor arbeta för att ett museum skulle inrättas i staden. Det var främst släkterna Grundfeldt och Lybeck som donerade en hel del möbler. Båda släkterna hade ju hört till de rikare familjerna i
Josef Herler (1886-1968) var född i Nykarleby. Han hade studerat på Konstakademin i Helsingfors och senare i Düsseldorf, som på den tiden var inneskolan för alla stora konstnärer i Europa. Efter det gick han i teaterskolan och fick jobb vid Svenska inhemska teatern i Åbo. Efter en olycka under en föreställning återvände han till Nykarleby. Han köpte en av stadens tre bokhandlar och blev bokhandlare. Teaterintresset fanns ju kvar och han reste runt i hela svenska Österbotten till ungdomsföreningarna och bildade teatersektioner och hjälpte ungdomarna att öva in teaterstycken. Han startade också en teater i Nykarleby och för att få tidsenliga dräkter till
Två stycken lutor gjorda av Petter Kraft, som gjorde lutorna åt Bellman, ingår även i samlingarna. De är signerade och numrerade. Bland alla tavlor och porträtt som finns i museet, finns också tavlor målade av konstnärinnan Hilda Olson (1832-1916). Hon hade utbildat sig till bildkonstnär och flyttade sedan till London där hon blev mönsterriterska och designer. I museet hänger akvareller och små tavlor där hon i mitten av 1800-talet avbildat jämnåriga nykarlebybor. Tavlorna föreställande Nikolaj I och Alexander II och som vid branden räddades ur rådhuset hänger även i ett av rummen.
1914 var det sångfest i Nykarleby. Då hade inte stadsborna någon egen hembygdsdräkt i likhet med t ex Jeppo- och Munsalaborna. Det tyckte Josef Herler var orättvist så han medverkade till att stadsborna fick en egen och den fanns med första gången på sångfesten 1926 i Åbo. Orginalet finns nu på museet, även lottadräkten som tillhört Ester Fougstedt.
En intressant pryl som vi tittade på var en ”knopmätare”. En tygpåse eller strut som man kastade i vattnet, därefter svängde man timglaset. På relingen hade man spikat fas ett rep med knutar på och när linan drog bakåt under en viss tid i förhållande till repet såg man hur många knop man gjorde. Lär ha varit helt pålitligt.
På Josefs namnsdag håller museiföreningen årsmöte i museet. Till Lucia dekorerar man museet i olika tidsepoker som det var på jul och folk köar för att komma in och sitta i sofforna och dricka ett glas glögg. Julen är förstörd om det inte ordnas något vid museet tycker stadsborna. En del reparationsarbete pågick just nu i och utanför huset. Men största projektet i sommar är ändå att flytta över alla fotografier från album och mappar till kuvert och att anteckna vem eller vad de föreställer. Sen skall de föras till stadsarkivet så att de på det viset blir tillgängliga under ett visst överinseende. Det finns tusentals fotografier av äldre nykarlebybor så det är ingen lätt uppgift trots att de flesta är katalogiserade sedan tidigare.
Det var helt otroligt hur mycket den kära Bosse hade att berätta om allt i museet och oftast återkom han till Josef Herler som är väl värd den bronsrelief som avtäcktes 1977 då museet fyllde 25 år. Reliefen finns uppsatt på en klippa inne på gårdstunet och är gjord av Thea Helenelund.
Vid Rådhuset stod Stig Haglund med några andra ur släktforskarföreningens styrelse och väntade på oss. Haglund är ordförande i Nykarlebynejdens släkt- och bygdeforskare som föreningen heter och den bildades år 2000. Föreningen har drygt 50 medlemmar och håller till i några små rum i det hus som blev rådhus efter branden som ödelade det gamla rådhuset. Trivialskolan ( nuvarande Vasa övningsskolas gymnasium) som först grundades i Nykarleby och fanns där mellan 1641 och 1684 återkom till Nykarleby för fyra år ( 1852-1856) efter Vasa stads brand. Under dessa fyra år hölls skolan just i den länga där släktforskarna håller till. Stadens gamla arkiv kan släktforskarna använda, där också Nykarleby lokalhistoriska arkiv är inrymt. Olika föreningar för sitt material dit och det ordnas upp och förvaras i mappar där.
Vi samlades i den sal som hade tjänat som rådhussal ända tills det nya ämbetshuset byggdes i samband med att kommunerna runt Nykarleby gick samman med staden och bildade en enda kommun. Numera används huset som kulturhus för utställningar och fester. Stig Haglund berättade om föreningens verksamhet och den liknade i stort sett vår egen verksamhet med månadsmöten, föreläsare och utflykter.
Den webbplats på internet som heter nykarlebyvyer.nu tar säkert mycket tid i anspråk av föreningsmedlemmarna. Det är Fredrik Liljeström i Stockholm som uppdaterar webbplatsen två gånger i veckan. Där finns mer än 1700 bilder, från staden eller landskommunen, med kortare eller längre texter om bilderna. Där finns historia om Nykarleby, filateli med anknytning till staden, vykort, genealogi med bl a professor Backmans släktutredningar, som han gjorde för att utröna sambandet mellan sjukdomar i olika släkter. Han var ju läkare till yrket. Webbplatsen är verkligen värt ett besök.
Till sist innan vi skildes åt gick vi på rundvandring i huset. Vi var mycket nöjda med besöket och som gåva till föreningen gav vi några exemplar av Ätteläggen.
Stort tack till Bosse på museet och till släktforskarna i Rådhuset.
Lisen Jåfs